Gamla flygrävar hittar inget av särskilt värde här, men hela gänget herrar Svensson, Ekbladh, Roi, Courel, Johansson, Lidström, Assarsson m.fl. vill nog gärna veta vad som väntar dem...
Det hade varit ett antal missade tillfällen. Om det inte var tiderna så var det vädret som satte krokben för planerna. Jag ville väldigt gärna med till Öland, men utsikten att bli groundad alldeles lagom till resan var ju inte kul. Man måste ju tyvärr räkna med en viss fördröjning i det byrokratiska systemet innan man har certet i sin hand. Väntetider på åtminstone två veckor är fullt normalt.
Den 26/6 visade Sturups TAF något i stil med 300/15G25. METAR 300/18G28, ESTT borde därför knappast ha bättre värden. Aningens låg molnbas och något nersatt sikt fanns okså på menyn. Det lät ju lite väl optimistiskt att EK:a iväg från bana 21 under sådana förhållanden... Jag hade sedan tvingats lämna planet i Kristianstad eftersom man ju, efter godkänd kontrollflygning, inte får flyga EK!!! I konsekvensens namn bör man ju då få flyga om man blir underkänd...
Nu visade det sig att vår nya klubbmedlem Åse befann sig på Sjöbo med VLZ för att träna inför kommande SM därstädes. Jag frågade helt enkelt per sms om hon kunde hjälpa mig. "Javisst, gärna!" hälsade hon glatt. Banriktningen i Sjöbo var fördelaktig.
Nåväl, nu eller aldrig! Med lite tur skulle åtminstone vindbyarna minska under eftermiddagen. Tid bestämdes preliminärt med kontrollanten Ulf Hansson, bekant för de flesta av er sedan radioprovet. Jag stämde träff med Åse, kom till Sjöbo och hittade en glad tös knaprande på något nyttigt specialbröd, sådant där som man får grejor i tänderna av.
Vi begav oss iväg på en trevlig resa mot ESMK. För landning valde hon bana 29, en kort gräsbana i nästan rät vinkel mot asfaltbanan. Överraskande nog så korsas den av en liten väg! Visserligen är vägen med på kartan men tusan så svårupptäckt! Det står ingen skriftlig varning om den.
Ulf dök upp och jag visade upp mina förberedelser. Jag hade ritat in en "långresa" till Höganäs och skrivit drifts- och atisfärdplaner för den, mest för att visa att jag vet hur man gör och slippa lämna för många atis-brytpunkter. Att denna nav skulle bli för lång visste jag. Därför hade jag också förberett en timslång navslinga runt Hässleholms- och Brobytrakten, denna endast med driftsfärdplan.
Vi satte oss i planet, jag körde checklistan och vi gav oss iväg. Personalen i tornet hade gått hem så det blev till att sända blint och bedöma vind enligt struten. En normalklassad var uppe runt fältet och var väldigt dålig på att anmäla avsikter... Jag gjorde förbindelseprov och såg till att inte förlora kontakten.
Vinden tycktes ligga runt 300/10, förmodligen mer, men det kändes inte byigt. Jag valde den 45 m breda bana 19. Här borde man ju kunna starta tvärs banan med tredje klaff om motvinden är maximala 23 kts...
Starten gick bra, vi steg och jag började leta efter första brytpunkten. Den hittades i rätt tid och färden gick vidare till Bokeberg, Hässleholm. Här gjorde vi en landning med stopp, sedan startade vi och gick varvet en gång till för en studs. Jag visste att vinden låg i högersida, troligtvis åtminstone 13 knop, men det kändes inte särskilt giftigt. Troligtvis hade byigheten lagt sig helt.
Efter studs bar det iväg mot Finjasjön och på vägen bad Ulf om nödlandningsdemonstration. Jag läste lugnt upp åtgärderna och lyckades genom det hålla pulsen nere. Han tycktes nöjd, vi steg och han bad mig korta av rundan och gå direkt mot Knislinge. Återigen, det finns bra landmärken i de olika stora korsningarna mellan riksvägarna. Slänger man en blick mot en tydlig referens, t.ex. ett av hörnen i Finjasjön och bedömer vinkeln på kartan mot målet så har man god hjälp av att finlira med kyrkor, vägsvängar o sån't.Efter Knislinge drog vi runt i branta svängar. Han vill förmodligen se om man kan hålla kvar höjden.
Vi gick sedan hem mot fältet för landning på grässtråket, bana 29. Här har du god hjälp av Helgasjön och E22. Bränneriet i Nöbbelöv med sina silverskinande byggnader och den gula, katedralliknande kyrkan i V.Vram vid Tollarp är bra om du kommer från väster. Från söder är myrarna runt Svensköp bra att ha, syns tydligt.
Landningen blev förhållandevis enkel, det var jämn, rak motvind. Vid 19.00-tiden hamnar dock solen mitt i ögonen på en landare på bana 29... Tiden i luften var 55 minuter.Vi klarade ut det formella, en hel del skulle fyllas i.
Ulf prisgav givetvis inte alla bedömningsgrunderna, han vill nog inte att vi bara övar på vissa saker, men jag tyckte mig märka att han vill se följande:
Attityd- Har du gjort bra förberedelser, kör du checklistan (han vill ju själv också komma ner hel!), kollar du vindstruten och väljer rätt bana vid både start o landning, spanar du av trafiken och anmäler du själv dina avsikter? Kort sagt, e ditt omdöme OK?
Navigation- Försöker du hyfsat att ha koll på riktningar och positioner? Läser du av karta och kompass aktivt och kontinuerligt? Eller är du helt vilse i pannkakan?
Flygning- Kan du hålla planet i hyfsat rätt hastighet och höjd? Du bör även kunna landa...
Nödläge- Kan du under övning tyckas komma ner hel om det vore skarpt läge? Öva detta ofta, drilla in det!
Om du tycker att en del inte gick bra så misströsta inte. Du blir bedömd ungefär som på bilprovningen, du kan t.ex. i vissa enklare fall rekommenderas till ytterligare enskild träning. Detta är bara att se som ett nyttigt påpekande, du får certet ändå! Givetvis får det inte finnas alldeles för många sådana påpekanden...
Ulf har haft många kontrollflygningar och han vet naturligtvis att alla är tämligen gröna efter 20-30 timmar. Han förväntar sig säkert inte fullständigt felfria uppvisningar, men han vill se om detta är en person som tycks ha förmågan att kunna utvecklas vidare på egen hand.
Inget dramatiskt i det här, som du ser. Detta fixar klarar du också! En bit kaka!!
[/img]

På väg hem ser man så här glad ut! Här paxar jag någonstans över Linderödsåsen på kul resa med Åse som PIC, kollande buddisttempel, Björka flygfält mm. Tack så hjärtligt för din hjälp, Åse!
Nu är det bara till att kolla postlådan varje dag...